Rymdinvasion i Lappland

Rymdinvasion i Lappland – en krispig kalkon

This entry is part [part not set] of 25 in the series Sunkits julkalender 2020

På 50-talet lockade drive-in-biografer de stora massorna i USA och behovet av nya filmtitlar var stort. Den svenska filmens rykte om både snusk och svårmod lockade filmbolagen och Rymdinvasion i Lappland kom till. Nu kommer den på Blu-ray.

Idag släpper Klubb Super 8 fyra svenska kultklassiker på Blu-ray. Det i sig låter kanske inte så unikt – under årens lopp har filmklubben som blev mer av ett filmbolag gjort mer än 70 releaser – men den här gången handlar det om en trave filmer som är minutiöst restaurerade av Filminstitutets filmarkiv.

Det här är filmer som är kända främst för att avvika kraftigt från de produktioner man normalt förknippar med ett statligt filminstitut. All heder åt detta initiativ! Märkliga sexualundervisningsfilmer och b-skräckisar är definitivt också en del av kulturhistorien.

Rymdinvasion i Lappland hade premiär den 19 augusti 1959. Det är en amerikansk-svensk produktion, inspelad i Sverige och med främst svenska skådespelare – som alla pratar engelska (eller är dubbade). Det är lite lustigt att se favoriter som Åke Grönberg och Gösta Prüzelius i detta oväntade sammanhang. Inte lika oväntat är att vår vän Doreen Denning dyker upp som Prüzelius sekreterare – hon var väl lämpad för engelskspråkiga roller.

Till och med Brita Borg är med som sångerska och faktum är att musiken i filmen är komponerad av den store Harry Arnold.

Det hela låter ju lite påkostat och ambitionen var nog präglad av entusiasm. Sverige var ju vid det här laget förknippat med filmer som lät tala om sig, ett rykte som hade lika mycket med naken hud som Ingmar Bergman att göra. Finansiärerna bakom Rymdinvasion i Lappland hoppades nog att en svensk film, exotiskt arktiskt landskap och utomjordingar i anorak skulle locka den amerikanska publiken till biograferna.

Skådespelaruppbådet är alltså okej, liksom musiken. Det som kanske inte imponerar så stort är själva klon – monstret. Eller, monstret är fint – ja, närmast gulligt. Det var kanske inte meningen när man gjorde en film som i USA marknadsfördes med titeln Terror In The Midnight Sun. Å andra sidan var detta kanske helt i linje med vad drive-in-publiken var van med. I manus hette filmen Skräckdrama i midnattssolen.

Rymdinvasion i Lappland har sedan länge, genom Klubb Super 8:s försorg, varit tillgänglig på både VHS och DVD – så vad är nytt när den nu kommer på Blu-ray? Utöver att kvaliteten genom restaureringen är krispig, så finns här en mastig lista extramaterial – till delar helt nya fynd: Invasion of the Animal People är en amerikansk TV-version av filmen, med inklippta scener med John Carradine. Med samma titel får vi också ytterligare en amerikansk omklippning, med ännu fler extra scener.

Det är mycket roligt att en så pass udda klassiker äntligen kommer i en så bra utgåva som det bara går att få. Kanhända kalkon, men också outplånlig svensk populärkulturell historia.

Övriga filmer som släpps idag på Blu-ray från Klubb Super 8 är:

  • Kyrkoherden (1970)
  • Kärlekens språk (1969)
  • Mera ur kärlekens språk (1970)
Series Navigation

Kommentarer

Ett svar till ”Rymdinvasion i Lappland – en krispig kalkon”

  1. Profilbild för Alice Radomska
    Alice Radomska

    Wow! Härligt artikeltema! Utan att kvalitetsbedöma filmen kan man fascineras av att amerikanska drive-in-biografer visade detta spektakel, till stor del inspelat vid Torne träsk i Lappland. Ledande samefamiljen fick betalt för att lägga ut de halvt slaktade, mycket blodiga renar som monstret sades ha massakrerat.
    Monstret gestaltades av den två meter långe Lars Åhrén, som inte var skådis men gärna skaffade sig insikt i filmbranschen, då han som reporter på västsvenska kvällstidningen GT (sedermera uppköpt av Expressen) skrev krönikor och film- och TV-recensioner. Åhrén gör i filmen även småroller som kapten i armén och som marsmänniska.
    Han pensionerade sig från GT:s nöjesredaktion våren 1992 och avled i en hjärtattack mindre än året därefter, 69 år gammal.
    Filmens enda kända stjärna John Carradine (dvs den ende medverkande som amerikanske allmänheten kände till) var inte med i Lappland. De tillagda sekvenserna med honom filmades (som det framgår i artikeln ovan) i USA. Betydde det att den amerikanska versionen blev längre? Nej, inte alls. Visad på drive-in i USA var den bara ynkliga 55 minuter, inte ens timmen lång. Man hade klippt bort avsevärt mer från de 73 svenska filmminuterna än vad man lagt till.
    Så värst mycket Åke Grönberg och Brita Borg blev det alltså inte på duken Over There. Men filmen blev odödlig i ansedda science fiction- och skräcklexikon, inte tu tal om det. Tack Magnus för att du belyser denna klassiker, många rymdår från Oscars-nivå.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *