Erik Lihm och hans soloskiva Ton för ton

Erik Lihm och hans låtar som verkar vettiga

This entry is part [part not set] of 25 in the series Sunkits julkalender 2020

Som keyboardist i Vikingarna höll sig Erik Lihm i bakgrunden. Men 1979 kom LP-skivan som skulle göra honom till popstjärna. Den är riktigt bra.

Erik Lihm föddes den 18 maj 1949. I hemstaden Malung bildades första bandet, Skintones, 1964. Från början av 70-talet kunde han försörja sig på heltid som musiker, först på Svenska Amerikalinjens båt M/S Gripsholm. Under en tid var han också medlem i klassiska instrumentalpoparna Telstars. Även Pelles och Spotlight finns på Eriks CV.

Men det är väl främst genom sina många år (1984-2004) som keyboardist i Vikingarna han blivit ett household name i nordisk musik.

Vad inte många pratar om – inte ens Erik Lihm själv – är den soloplatta som han gjorde på RCA Victor 1979, Ton för ton.

När Erik skrev om den här skivan på sin blogg för några år sedan, så lät det som att han ser på plattan som lite av ett ”olycksfall i arbetet” och att han därefter ”överlät till andra att sjunga”. Det här kan ju tyda på självdistans eller dåligt självförtroende – eller både och – men även skivbolaget verkar ha drabbats av kalla fötter. Erik Lihms soloalbum har nämligen ytterligare två solosångare!

Nils Högström och Lars Ekström gör bra ifrån sig som gästande sångare. Men det gör även Erik Lihm. Greppet med tre solosångare är obegripligt, men bidrar förstås till det pussel som gett Ton för ton kultstämpel.

Och det här med sångarna är bara början. Eller vad sägs om texter skrivna av Sören Skarback!? Omslaget är plåtat av Gunnar Bunker! Bland musikerna hittar vi också en 22-årig Nils Landgren.

Upprinnelsen till Ton för ton är att Erik Lihm året innan ”hade skrivit några låtar som jag tyckte verkade vettiga” samt det faktum att ett pärlband skickliga musiker råkade spela på restaurang Trädgår’n i Eriks dåvarande bostadsort Göteborg. Mellan föreställningarna satt bandet i studion och hjälpte Erik att – möjligen – bli popstjärna.

Ja, pop är det kanske inte. Inte schlager. Inte heller dansband. Erik Lihm skriver på LP:ns omslag att hans ambition varit att göra en så varierad platta som möjligt. Det kan ju vara både en välsignelse och en förbannelse. I huvudsak är det en riktigt bra skiva.

En favorit är inledande Det finns en sång (för alla tankar), med en lätt skruvad text signerad Monica Forsberg. Och man kan inte prata om Ton för ton utan att nämna låten Brigitte Bardot:

Brigitte Bardot
vill du va' med i mitt band
Jag kan spela jättebra
ibland

Odödliga rader från Sören Skarbacks penna.

Faktum är att samma år som LP:n gavs ut, så var det Erik Lihms tur att befinna sig på Trädgår’ns scen. Nu som keyboardist i det nybildade Spotlight, som då var kompband till Bosse Parnevik. Bandet gjorde ljudeffekter och spelade när Parnevik sjöng. Och mellan Parneviks imitationsnummer och sketcher, så underhöll Erik Lihm och hans vänner med låtar som Brigitte Bardot. Vilken dröm att få ha varit med om det!

Erik Lihm har också gjort en singel som soloartist, Hi-Flower, utgiven på skivbolaget E. Mann – som också gav ut Sunkit-favoriten Gunnar Winald. Och självklart är Erik fortfarande mycket aktiv som musiker, även om han lagt sitt band Erik Lihms orkester på hyllan sedan några år.

Tack för Ton för ton, Erik! Hoppas att du kan känna att det finns människor därute som sätter din LP mycket, mycket högt.

Erik Lihm: Brigitte Bardot från LP:n Ton för ton (1979)

Tack

Tack till Daniel Standar, som var först med att fästa våra öron på Ton för ton. Tack också till Alice Radomska, som bidragit med förstahandsinformation om spelningarna på Trädgår’n.

Läs mer

Peo Thyrén ger en intressant – och lite skräckinjagande – inblick i lanseringen av Nya Vikingarna, där Erik Lihm skulle vara en av medlemmarna. Det här är nog en parentes som alla inblandade helst vill glömma, men det är som sagt en spännande historia. Boken heter Från Noice till nu – du lever bara en gång och finns som inbunden bok, pocket och ljudbok.

Länkar

Series Navigation

Kommentarer

8 svar till ”Erik Lihm och hans låtar som verkar vettiga”

  1. Profilbild för Helena van Hoof
    Helena van Hoof

    På samma LP sjunger Erik Lihm också en låt på engelska. Alltså ”Baccara Girl” som tidstypiskt hyllade den i Tyskland boende spanska tjejduon Baccara. I några få år var Baccara ledande, trendsättande, inom disco-musiken, som väl blev ett gissel för dansbanden. På något sätt hade Baccara smugits in även i Bosse Larssons (och producent Benny Perssons) ”Nygammalt” som hade Sveriges Televisions absolut högsta tittarsiffror. Jodå, där på Cirkus sjöng och stönade Baccara disco till playback i samma hemvävda programavsnitt som Thore Skogman och Öjebyns Musikskolas unga Mona Öström framträdde i. Men hördes i ”Nygammalt” någon låt av Erik Lihm innan Thory Bernhards sjöng ”Den irländska våren” 1982? Jag tvivlar.

  2. Profilbild för Sören Skarback
    Sören Skarback

    Erik Lihm var i den åldern så vältränad – han var en trogen Vasalopps-åkare, terränglöpare och på musikernas lediga veckodag (måndagar) lirade han fotboll på skoj med Flamingokvintettens och Streaplers välkända musikanter. 1979, när jag hade satsat på studio (hos GMP under Rågsveds torg) och att hyra in lite andra musikanter (Janne Guldbäck trummor, Danny Boström bas osv) kring kapellmästare Erik, spelade vi in originalet av vår låt ”Den irländska våren” med vokalissan Christina Wendel från Kalmar. Så hyrde Erik plötsligt en fjällstuga för en veckas sommarsemester i sitt kuperade Dalarna. Han erbjöd mig att helt utan kostnad följa med, för att kuta uppför fjäll på morgnarna och skriva låtar ihop på eftermiddagar och kvällar. Men efter några oväntat uteblivna inkomster var jag för tillfället helt pank, så jag tackade nej till detta fina generösa anbud. Erik må i det läget ha funnit mig okamratlig – jag vet ej – men även om han ville bjuda på allt, så skulle det känts uselt för mig att penninglös inte kunnat bidra till bensin, en del mat, pannkaksingredienser osv. Vi har aldrig diskuterat det efteråt. Det grämer mig än i dag. Jag borde förklarat för honom, borde hängt med till fjälls, skrivit låtar (fler hits???) och återgäldat hans erbjudna gästfrihet vid ett senare tillfälle. Jo, mitt ”tack men nej” den gånger var ett korkat misstag.

    1. Profilbild för Magnus Nilsson

      Tack för att du delar med dig av ditt minne, Sören! Förstår _så väl_ att det sett i backspegeln var en ”missed opportunity”.

  3. Profilbild för Helena van Hoof
    Helena van Hoof

    Observera att i baksidestexten på LP-omslaget tackas Grammofon AB Electras berömda producent Ingela ”Pling” Forsman ”bara” som gladlynt kaffe- och pizza-servitris, medan mäster Erik i studion var sin egen producent, minsann.

  4. Profilbild för Helena van Hoof
    Helena van Hoof

    Gästartisterna Nils Högström och Lars Ekström som sjunger varsitt spår på Eriks ”solo”-LP kan ha varit yngre dagars kurskamrater eller på något vis haft musikstudier ihop med Erik. (Varför inte fråga Erik?) Nils och Erik var förstås även samtidigt i Telstars i mitten av 70-talet. Låten ”Jennifer” som Nils på plattan sjunger och ”En nittonårig dam” med Lars är båda skrivna av Erik Lihm (musik) och Sören Skarback (text). Dessa låtar kom relativt snart ut i bättre versioner. När Erik startat bandet Spotlight sjöng dess vokalist/gitarrist Roland Ruus ”Jennifer” på Spotlights LP ”På väg igen” och 1979 spelade västgötabandet Pelles (dock utan Christer Sjögren som just hade lämnat) in ”En nittonårig dam” för LP:n ”Kom och låt oss dansa” hos GMP i Rågsved, den studio som Skarback i någon höstmånad ”nästan bodde i” samt själv under vintern sjöng in en LP i.

    1. Profilbild för Sören Skarback
      Sören Skarback

      Låten ”En nittonårig dam” som du nämner sjöng jag faktiskt också själv in där i Rågsved med toppmusiker i kompet, men den mixades inte färdigt just då och kom inte på min LP våren 1980 utan sparades för en LP jag ämnade göra med betoning på Erik Lihm-material. Men så kom från sommaren ’80 en ny jobb-sejour i London och även en smula California emellan och jag var inte åter på blågul mark förrän i slutet av ’81. Jag vill minnas att det var då som jag fick höra att GMP Studio, Rågsved, var stängd och den mysige entusiasten/ljudteknikern Stig Wiklund hade flyttat till Dalarna för att där snarare bli säljare. Någon inspelad men outgiven GMP-studiotejp såg jag därefter inte till.

  5. Profilbild för Helena van Hoof
    Helena van Hoof

    1989, när Erik Lihm i fem års tid varit med i Vikingarna, kom hans gamla gäng Spotlight att byta namn till Stefan Borsch Orkester. De hade alltså fått Vikingarnas ursprunglige sångare vid micken och de höll på till orkesterns upplösning 1993. Har vi därefter ändå sett bandnamnet Spotlight på affischer här och var, så har jag ingen förklaring till detta. Men det händer ju att band återuppstår, eller (som t. ex. Cool Candys) säljer sitt goda namn till helt andra gäng.

  6. Profilbild för Mona B. Nilsson
    Mona B. Nilsson

    Intressant att låten ”När ängarna är gröna” (sid 1, spår 7 på Eriks LP) är helt instrumental och att trumpetsolisten är Sven Sjöholm – han som på 1940-talet med sin orkester på danshaken Kungsgillet och Vauxhall i Göteborg hade hela danskvällar direktsända i radio, i stil med vad stockholmska Nalen introducerat. Tänka sig Lihm och Sjöholm – två olika generationer som förstod varann för att båda var dalmasar!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *