- Porten var trång när elgitarren kom till kyrkan
- Bragdguldet 1977 – Frank Anderssons förkylning, Freestyles förklaring och prinsens påstådda prosit
- Lars Mjøen – exorcisten i Bröderna Dal
- Åke Strömmer och radiosportsignaturen Mucho Gusto
- Extramaterial om och med Åke Strömmer (och Tommy Engstrand)
- Psalmuelsons + Kramuelsons = Samuelsons
- Sonya Hedenbratt – dé é lugnt, baby
- Om omslaget till Mej fångar ingen brud och mycket mer
- Rymdinvasion i Lappland – en krispig kalkon
- Noël Coward – scenens och sångens store dandy
- Ambros Seelos – greven av German groove
- Frederik – fursten av Finnhits fick börja från botten
- Anders Åhlin berättar sanningen bakom Mej fångar ingen brud
- Åke Strömmer, Sven-Eric Mörtsjö, Paul Paljett och stölden i Skara
- Erik Lihm och hans låtar som verkar vettiga
- Bo-Göran Edling berättar sanningen bakom Mej fångar ingen brud
- Ulla-Bella Fridh skrinnade mellan revy och schlagertopp
- Arne Krusing – sambo med skitig skjorta
- Julklappstips från Sunkit – fynda finska författare
- Stilikonen Kari Tapio och den finska drömmen om Sverige (och nu omvänt)
- Doreen Denning – barnfilmens Georgios Karageorgiou
- 80 år sedan Alice Babs sjöng Swing it, magistern!
- Jante, Jidhed och hästen som bajsar på barn
- När Bob Azzam var hetast i Stockholm
- Sunkits spellistor på Spotify
Kari Tapio var den finska populärmusikens MacGyver. Vad du än gör, så vinner alltid Kari Tapio. Kung. Legend. Stilikon.
Kari Tapio föddes som Kari Tapani Jalkanen den 22 november 1945 i jordgubbssocknen Suonenjoki i Norra Savolax, östra Finland. Den unge Kari var en hängiven idrottare, med backhoppning som specialitet, men en envis lunginflammation satte stopp för den karriären. Istället kom han att spela med i lokala popband – bland andra Jami & The Noisemakers – och i mitten av 60-talet tog han också sånglektioner.
Den första egna singeln kom runt 1972, men den första hälften av 70-talet var Kari Tapio i huvudsak sysselsatt med att assistera den omåttligt populäre Dannys påkostade turnéer – Danny-Show – och som medlem i andras band. Tapios eget genombrott kom 1976 med singeln Laula Kanssain. Senare hits med honom är Olen suomalainen, Myrskyn jälkeen, En pyydä paljon och Paalupaikka.
Många av Kari Tapios låtar är finska versioner av hits från andra länder, något som var vanligt i alla länder fram till och med 80-talet. Han har bland många andra spelat in låtar som gjordes kända av Johnny Cash, Waylon Jennings och Kris Kristofferson.
Det här med att göra amerikanska och engelska hits (ibland även från andra länder) på sitt eget språk är intressant i sig. I Sverige är vi nog vana med att blicka mot England och framförallt USA. På gott och på ont har svält såväl som romantiska drömmar drivit svenskar till andra sidan Atlanten och för oss är det naturligt att tänka oss in i situationen som beskrivs i Danny Mills och Mel Tillis klassiker Detroit City. Vi behöver inte översätta det till Södertälje för att förstå. Men i Kari Tapios händer blir lögnen om hur bra det går i Detroit lögnen om Stockholm, Tukholma.
Jag ska inte driva den här tesen för långt, men det finns fler exempel, som svenskspråkiga Creamers med sin singel Stick till Sverige från 1982.
Ganska talande är ändå att Kari Tapios hit Olen suomalainen (”jag är finländare”) är en finsk version av Toto Cutugnos italienska hit L’italiano från 1983.
Karriären fortsatte säkert att ha toppar och dalar, men i huvudsak verkar 70-talets genombrott sakta men säkert fört Kari Tapio fram till nationalhelgedom. Han fick tre barn inom äktenskapet, alla kom att jobba med sin pappa – antingen som musiker, dansare eller manager.
Jag älskar våra svenska schlagerkungar, men bildgoogla Kari Tapio och du inser att begreppet stilikon spelar i en annan liga när det gäller honom.
Så sent som 2008 kom Kari Tapio tvåa i Finlands uttagning till Eurovision Song Contest med låten Valaise yö.
Tyvärr avslutades Kari Tapios dagar som man kan tänka sig att en finsk stjärna lämnar denna jämmerdal. Han fick en hjärtinfarkt i en taxi på väg till sitt hem, bara 65 år gammal. Han är begravd i stadsdelen Olari i Esbo och i födelsestaden Suonenjoki restes för några år sedan en minnessten på stadens torg.
Jag har tyvärr ingen aning om vad de säger i den här dokumentären, men håll till godo:
Synd att vi inte hann välkomna dig till Tukholma, Kari.
Lämna ett svar