- Mössen i ljudarkivet med Arne Weise och Henrik S Järrel
- Stolen som Ricky Bruch satt sönder hemma hos Bert Karlsson
- Alla ska frälsas, alla ombord på Arken
- Folkrörelsen Pelle Karlssons gröna skiva
- Tomas Ledin som pionjär inom industrimusik
- Till försvar för Beatles (med Forbes)
- En rappare myndighet med hjälp av rap
- Den svenska synden i musiken – lite ljummet lagom
- Ingmar Nordströms – soffgruppen
- Ragnar Frisk i motgång och medvind
- Anita Lindblom – räkna de lyckliga stunderna blott
- Jigs och reklamkassetten från Mariann
- Hela Sveriges Stubb-Jonas
- Gösta Gigolo – Östen Warnerbring stod bakom Ingmar Nordströms stora hit
- Kan man spela dragspel utan skägg? Om Luleå Accordion Club
- Hjärtliga gratulationer till Larry Moon, förlåt – Lasse Holm
- Sven-Eric Mörtsjö och håret på bringan
- Ricky Bruch med knivar, abborrar och ädlare delar
- Ingmar Nordströms och sexpartyt
- Sunkit-sirenen som ljuder på fel dag
- Ulla Roxbys mjuka fokusering och basvarorna
- Ingmar Nordströms – slog igenom med dunder och brak med Saxparty 3
- Mysteriet Arne Mattsson – svensk films underbarn och enfant terrible
- Hämnades Bert på Anettes Einar Svensson?
I 40 år har det varit en väl bevarad hemlighet. Att Tomas Ledin var en pionjär inom svensk industrimusik. I 38 sekunder.
Tomas Ledin är i dagarna aktuell med musikalfilmen En del av mitt hjärta, baserad på en av sina låttitlar. Annat var det 1977, då Tomas Ledin var aktuell med sitt femte album, Tomas Ledin, baserat på sitt eget namn. Så het var Ledin vid den här tiden, att tre spår på plattan var med på det årets Melodifestival – en tävling som behandlas i Till försvar för Beatles (med Forbes). Eva Rydberg, Mats Rådberg och Tomas Ledin själv framförde låtar på festivalen, som alla skrivits av Ledin och som han nu spelat in på egen hand.
Det finns en låtordning på LP-versionen av Tomas Ledin och en annan på den samtida kassettutgåvan. Men riktigt kryptiskt blev det när plattan presenterades i streamat format.
Plötsligt dyker en ny låt upp. Eller, låt och låt. Ett spår som inte finns på LP, inte på MC, inte på CD.
Noja, som omfattar en speltid på 0:38, är en instrumentell låt. Den spelas på synthar. Den är ganska skruvad. Den låter inte som Tomas Ledin. Den låter mer som Enhänta Bödlar gjorde på LP-skivan Ogreish Guttaral Wounds från 1984. Noja ligger insprängd mellan Du har verkligen rätt, Agneta och I natt är jag din och kan närmast – särskilt sett till den tid den är utgiven i – beskrivas som industrimusik.
Vad var det som hände egentligen?
Lämna ett svar